Nu ar jag tillbaka pa jobbet och tillbaka online. Jag har efter mina yrselattacker forsokt att ta det riktigt ordentligt lugnt under semester. Sauvain levde upp till alla forvantningar och lite till. Vi hade en rofylld vecka tillsammans med kossorna, flugorna, “bambi” och det blev en del sportande, massor god mat, bocker och pussel. Jag hade latt kunnat stanna ett par veckor till.
Vi var nog alla lite sorgsna att lamna var lugna lantnarvaro, men som Janne sa “Vi kanske inte borde vara ledsna… vi ska ju faktiskt till Rivieran.”. Efter att ha packat upp och styrt iordning blev det strand och hang tillsammans med Henrik, Asa & Hanna pa fredagen. Jag hade med mig en bok, men det blev mest prat och mys, vin och champagne. Pa kvallen lagade Martenstroms middag och Cia anlande.
Under lordagen var jag hemma och tog det lugnt fram tills pa kvallen da vi gick ut. Det blev en rolig och sen kvall som jag fick betala for igar. I ovrigt tittar vi pa OS och jag har borjat packa klader at lille Nois som ska aka till Sverige imorgon. Han ar overlycklig och jag ar lite ledsen trots att jag vet att han kommer ha det underbart. Han langtar sa mycket till mormor och morfar, sommarstugan, lekplatsen med Londonbussen, Ulla & Gote m.m. Han upprepar med jamna mellanrum att mamma ska grata for hon langtar efter honom, men han ar glad. Lille skrutto. Jag vet att jag som vanligt kommer att ha det ganska skont med valbehovliga sovmorgnar, mys med min kille och sa men jag kan inte lata bli att redan langta efter den lille. Jag kanner att jag har svarare och svarare att vara ifran honom. Ar inte det markligt? Jag trodde att det skulle vara som svarast nar de var bebisar?
Vi far se hur det gar imorgon nar jag ska skjutsa dem till flygplatsen. Det kan bli sa att jag far ta med mig en codriver om tarkanalerna inte haller tatt…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar