Sa idag far ni beskada 4 versioner av Noah.Kort tagna i 2009-2010-2011-2012. Notera att pa det forsta kortet ar Noah bara en dryg manad, men ser redan ut att vara samma matchvikt som nu…
Snart ar det hemgangsdags. Fragan ar ska vi aka nedcabbat eller inte? Inte ett latt beslut. Det beror pa om vi hinner aka hem innan solen gar ner helt och hallet tror jag.
Vem sa att gult ar fult? Jag alskar mimosans knallgula farg. Sma solar som lyser upp pa vagen till jobbet och pavag till dagmamman. Ahhh!!! Jag blir sugen pa att satta pa mig min knallgula sommarklanning. Denna matchas dock bast med ett par solbruna ben, sa den far vanta i garderoben ett tag till.
Jag tycker att Noahs svenska blivit lite samre sedan mor och far for hem, men de kommer ju snart igen, sa da far vi hoppas pa ett upplyft igen. Kanske domer jag den lille for hart? Han ar ju precis blivna 3 ar. For forsta gangen haromdagen insag han nog pa riktigt att jag inte ar fransk som han och pappa. Han bad mig oversatta ett ord fran franska till svenska och jag forstod inte vad han sa. Han blev tokig och sa “Jo, mamma du forstar. Hur sager du?” for honom (liksom sakerligen for manga andra tillagger jag i odmjukhetens tecken) sa ar det svart att forsta att jag inte kan precis allt. Bara nastan.
Igar nar vi skypade med Henrik sa lekte den lille att han var monster och skulle “ata upp dina munnen, alla oronet och ogonen och sen fingrar ocksa”.
Helgen var bra. Vi hann med picknick pa stranden i lordags, da Noah roade sig med sapbubblor han fick av Cia (kort fran det kommer en annan dag). Pa kvallen var jag pa apero hos Greg medan Janne vilade sig infor sondagens halvmara. Tyvarr kande han sig inte pa topp, sa fraga inte hur det gick.
Pa sondagen var vi som synes pa promenad i solskenet igen – vi var hogst uppe ovanfor gamla stan i Cannes och fortsatte sedan ner till stranden dar det byggdes i sanden. Behover jag saga att dammsugaren akte fram igar kvall ? Vi lyckades fa med oss en del hem namligen…
Nu ar mandagen avklarad. Snart ar det helg!
Kort fran nar jag akte hem fran jobbet igar – narmare kl 18. Sa harligt att det ar ljusare pa kvallarna!
Igar och idag har vi haft klarbla himmel. Eller hela veckan forresten. Men de tva senaste dagarna har temperaturen kikat over 20-gradersstrecket! Det luktar var, det kanns som var och det spritter i hela kroppen. Jag har inte lust att sitta framfor datorn, jag har lust att vara ute och ga med Noah. Titta pa alla blommorna och pa mimosatraden i Croix des gardes, ata lunch pa stranden, njuta av en kopp kaffe och en god bok pa ett café. Men det finns tva saker som talar emot det:
1- Jag har annu inte inforskaffat vargarderoben
2- Jag ar inte ofantligt rik och maste jobba for att kunna inforskaffa vargarderoben
Demon igar gick jattebra. De som var dar stallde massor fragor och det blev en valdigt innehallsrik session.
Igar kvall gick jag och tog ett par glas vin med Anne-Sophie (granne) och Greg (granne) pa ett stalle dar en kompis var DJ. Det var supertrevligt och jag var nojd nar jag kom hem. Aven om det inte blev sarskilt sent sa ar jag seg idag.
Nu tror jag inte att jag kommer astadkomma sadar vansinnigt mycket mer pa jobbfronten for dagen och jag kommer snart packa ihop och aka hem. Med lite tur sa har solen inte gatt ner nar jag plockat upp Noah. I sa fall kanske det blir en liten promenad…
Sahar ser det ut pa terrassen utanfor kontoret nu. Harliga blomster!
Idag simmade jag pa lunchen och avslutade med stretching i utomhuspoolen med ansiktet vant mot solen. Kanske inbillar jag mig bara men jag tycker mig se lite fraknar pa nosen nu.
Har haft en superstressig jobbdag i ovrigt och demo vantar tidigt imorgon. Hall tummarna!
Ciahelgen var over pa tok for fort!!! Det hjalpte val inte att vi bada kande oss krassliga och hela lordagen gick forkylnings och feberdimmans tecken.
I fredags fick vi iallafall ga ut en svang, men det betalades alltsa for foljande dag. Vi har hursomhelst haft en supermysig helg, med prat, skratt och mys. Noah ar stormfortjust i att ha annu en kompis (for Cia ar Noahs kompis och inte mammas havdar den lille).
Igar efter att vi skjutsat Cia till flygplatsen for vi hem och at lite. Sen beslutade jag mig for att vila bort min forkylning… Janne vackte mig fem (!!!) timmar senare. Det kan nastan klassificeras som en nattsomn snarare an en vila.
Idag kanns det battre aven om jag borjar bli ganska trott och kanner att det ar dags att ta en liten paracetamol innan kvallens bestyr tar vid – hamta Noah, handla, laga mat…
Nagonstans i narheten av webbkameran dar dessa snapshots ar tagna befinner sig froken Nilsson och har det forhoppningsvis alldeles super-duperbra. Sjalv sitter jag pa jobbet och forsoker astadkomma masterverk. Det ar fredag eftermiddag. Vi drack vin igar och jag har lite ont i halsen sa det kan handa att masterverken far vanta tills pa mandag.
Igar fortsatte traningen av presentation skills och det var jattekul och gick bra (det brukar ju ga hand i hand).
Pa kvallen kom Cia och Noah blev helt tokig av lycka (aven om han da och da rakade kalla Cia for Asa…). Imorse fick jag inte en godmorgonpuss eller kram, han hoppade upp i Cias famn, borrade in sitt lilla huvud och gomde sig och sa “Idag ska jag inte till Corinne, jag ska leka med Cia”. Han blev sur nar vi forklarade att det inte riktigt var fallet, men jag tror vi blev nagot forlatna nar Cia lovade att leka och lasa med honom ikvall. Hon far saledes mycket jobb ikvall – forst maste hon underhalla den lille, sedan mig.
Min sotkille har pa sig en pyjamas fran Sydafrika. Sa flexar han biceps som morfar/morbror lart honom ocksa.
Idag har vi haft presentation skills pa schemat – en hel dags presentationer, tekniker och filming och det fortsatter imorgon. Nu maste jag forbereda litegrann infor morgondagen.
Med hjartservetter dukar vi idag. Christiane fyller ar och skulle kommit pa middag, men vi blir bara vi eftersom lille Marius fatt svininfluensan och vi traffade dem i lordags sa ar det bast att vi undviker farmor tills vi vet att vi inte fatt den. Sannolikheten ar ganska liten, men vi vagade inte chansa.
Glad alla hjartans dag till alla!
Fran att ha varit superpositiv, peppad och entusiastisk forra jobbveckan befinner jag mig nu pa andra sidan av alla de skalorna. Det gar helt enkelt inte nagot bra for mig idag. Jag skulle vilja ga hem dra tacket over mig och borja om denna dag med forra veckans attityd. Nu fungerar det ju inte riktigt sa tyvarr, sa jag far forsoka rycka upp mig och skaffa motivation till motet som borjar om en halvtimme och som jag bjudit in halva jordklotet till.
Helgen var superbra och Noah har varit alldeles underbar! Inget knok, inget bok, bara pussar, kramar, lek och gos.
Nu sitter jag har efter att ha atit lunch och innan dess var jag och simmade igen. (Jag tycker faktiskt att jag ser skillnad pa axlar och armar nu nar jag simmar ganska regelbundet.) Jag ar helt slut och skulle helst vilja ta en liten paus och vila lite (las sova 3-4 timmar). Helgen nalkas och det ska bli sa skont. Langtar efter min skrutt, efter sovmorgon och sa ska jag forsoka hinna med att stada lite, plocka iordning och kanske gora iordning studion infor nasta helgs besok (Cia kommer). Dessutom ska vi pa middag och Cecile, Youssouf och Marius och pa sondag kommer Severine och barnen och spenderar dagen hos oss.
Bilden ar fran nagra helger sen nar vi var ute med Henrik och Asa. Visst ar jag krallig?
En himla massa nya ord uppfinns hos oss varje dag. Igar var det “litena” som i “Titta mamma, de ar stora och de dar ar litena” och sa var det “ticketen” som i franskans ticket = lapp “Mamma, klipp bort ticketen”. Jag tycker det ar sott.
Nu ar det dags att aka och simma lite. Men forst lite kort fran i lordags. Som synes hade vi ganska roligt och dansade sa att svetten lackade!
Igar nar vi akte hem sa Noah till pa skarpen – helt plotsligt nar Janne och jag pratade utbrast han “Neeeej, ni maste prata engelska” och sen fortsatte han och sa “I’m gonna.. blueahbaiala… the moon”. Vi skrattade ganska gott at hans pahittade ord. Tuffing! Sen fick Janne och jag snallt byta sprak och fortsatta var diskussion pa engelska enligt order.
Nu ska jag alldeles straxt logga av fran min dator och bege mig hemat. Klockan ar snart sex och det ar inte morkt ute annu – det marks att vi gar mot var, aven om vi har haft snofall har i veckan.
Idag pa lunchen var jag och simmade en kilometer. Ahhh sa skont! Jag kanner mig som en ny manniska nar jag satter mig i bilen for att aka tillbaka. I helgen ska vi pa lite inflyttnings-fodelsedagskalas och sen middag och kanske utgang (imorgon). Det blir bra. Ikvall blir det Boeuf Bourguignon och film, det ar inte heller sa dumt. Antar att det kan bli en skypesession med Linkoping ocksa. Tror att vissa morforaldrar har skruttabstinens redan.
Ingen sno i Cannes, men har i Sophia ligger det faktiskt lite vitt kvar pa marken. Lite kul att se blommande buskar, palmer och mimosa under snotyngden.
Vi har en forkyld liten kille, som smagrater nar han ser sin mamma och som inte vill ga till Corinne – “mamma, vara hemma och gossa med deeeej”. Han vill mest att jag ska tycka synd om honom tror jag. Dessutom ar han formodligen helt slutkord eftersom hans somnrytm fortfarande ar helt galen. Barnet sover mindre an vad jag gor!!!r
Jag jobbar hemifran idag. Det var kallt igar och snoade bara nagon kilometer in i landet fran havet. Detta ledde till att 1. Alla skolor stangde och eleverna "evakuerades" 2. Alla som jobbade i Sophia Antipolis akte hem tidigt och fortsatte jobba hemifran for att slippa bli fast over natten 3. Ett antal halkolyckor. Jag for och hamtade Noah eftersom aven dagmammorna evakuerades
Janne hade ocksa en bilolycka, dock inte halkrelaterad. Det var en kille som beslutade sig for att gora en u-svang bara, fran hogerfilen. Problemet var att Janne lag i vansterfilen och inte hann bromsa eftersom de nastan var jamsides. Saledes korde Janne med jeepen rakt in i fronten fran sidan pa den andra bilen. Polis och brandkar var snabbt pa plats. Jeepen ar nu buckligare an nagonsin, men rullar fortfarande. Den andra bilen rullar nog inte sa manga kilometer till. Den andra killen hade ont i nacken och fick aka och rontgas pa sjukhuset. Ingen storre fara, men lite whiplash verkar det som. Nu blir det alltsa forsakringsbolagssamtal och besok till verkstaden. Det kunde ju ha varit sa mycket varre sa det var val tur i oturen. Janne slipper ju dessutom att betala nagot eftersom det tycks som den andra snubben var skyldig till olyckan. Bokigt anda.
Imorse fick jag ett mail fran en kollega som suttit stilla i bilkoer 40 minuter pavag till jobbet (det tar vanligtvis fem minuter for honom att komma till kontoret). Jag beslutade mig saledes for att jobba hemifran. Janne for med Noah till dagmamman. Dar blev det dock stopp. En bil som varit pavag ut fran hennes residens hade halkat och kunde inte backa tillbaka fran grindarna, sa grindarna kunde inte oppnas. Snacka om kaos. Janne och Noah fick slira till fots upp till dagmammans hus.
Nu skiner solen och jag ar ratt nojd att sitta hemma med min musik och med solen som tittar in genom fonstrena fran overvaningen. Dessutom har jag fatt en hel del gjort!
