Jag har ett monster. Ett litet tvaarigt monster. Eller det var iallafall vad jag hade igar kvall. Jag anlande till Corinne och langtade som en tok efter Noah. Han var pa toppenhumor anda tills vi berattade for honom att han inte fick ta med sig bockerna hem fran Corinne utan fick lasa dem imorgon (idag) istallet hos henne. Da brast det for den lille. Han blev som forbytt och skrek och grat, vagrade kla pa sig, lade sig pa magen, ville inte folja med mig hem. Corinne fick lyfta honom ut ur huset under illvral. Han satte sig pa hennes trapp och tjurade tills jag plockade upp och bar honom till bilen. Det var da det borjade pa riktigt. Noah vagrade satta sig i barnstolen och gjorde sig till en obojbar pinne. Jag pratade med honom lugnt, jag sa till pa skarpen, jag stangde dorren och pustade ut (med Noah i bilen), jag var tyst och forsokte boja honom, jag ringde Janne och sa att jag inte skulle komma hem ikvall eftersom jag inte kunde fa pa sakerhetsbaltet pa illbattingen. Under hela tiden vralades det for fullt i mina oron. Efter 20 minuters kamp sa vann jag (svettig och med huvudvark). Sen ville Noah ga ut och titta pa en lastbil (som hade en gravskopa pa flaket). Jag sa att det kunde vi val gora om han lovade att satta sig snallt i bilstolen efterat. "Jahaaa" sa han. Jag tankte att det kanske skulle vara bra att denna handelse inte blir till ett trauma sa jag far samma problem varje kvall hos dagmamman. Efter att ha gatt ett varv hoppade han snallt i sin stol och sa "Satta pa balte nu mamma". Som om jag inte kunde gora det snabbt nog. Ibland gar det bara inte att forsta sig pa de sma hjarnorna!Pa kvallen blev vi bjudna pa middag hos Greg (se bilder och menybeskrivning nedan):Vin, lufttorkad skinka, saucisson, baguetter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar