Fardigpackad

Idag beslutade jag mig for att jobba hemifran innan jag tar bilen och aker till flygplatsen. Imorse var det jag som klev upp kl 07 nar vackarklockan Noah borjade ge ljud ifran sig. Vi gosade och jag berattade for honom att jag ska ta flygplanet till London och jobba och att han ska stanna hemma med pappa. Dagmamman har sagt att det ar JATTEVIKTIGT att beratta sant, aven om de ar supersma. Noah verkade inte reagera, utan lekte tittut och dadada medan jag forsokte vara pedagogisk. Sjalv fick jag nastan lite tarar i ogonen! De foregaende gangerna nar vi lamnat honom har jag inte alls varit blodig, sa jag undrar vart detta nu kom ifran.

Jag lamnade den lille till dagmamman och sa hejda och nu ar jag alltsa aterigen hemma, fardigpackad, biljetter printade, kartor utskrivna (med viktiga stallen markta - las hotellet, BabyGap och Miss Selfridge.)

Noah och jag i helgen - japp babysittern funkar fortfarande, aven om det bara ar korta stunder. Da vet jag iallafall vart jag har honom om jag behover gora nagot och inte kan ha direkt ogonkontakt med mini hela tiden.

Hejdapuss imorse. Min alskade lillskrutt!

Eluttagens fortrollning

Imorgon far jag till London. Det ska bli sa HIMLA kul! Jag har lyckats forhandla till mig tva natter borta fran min kille och den lille. Jag hoppas att de klarar det galant (det ar jag overtygad om).

Noah har sovit hela natten de senaste tva natterna efter lordagsnattens debakel. Tva sma bissingstumpar pryder nu hans overkake. Det ar sa sott, sa sott! I ovrigt har han fortfarande inte forstatt att han ska stalla sig pa knana for att krypa. Han fortsatter sitt alande och det gar med en rasande fart. Jag larde mig visst aldrig krypa nar jag var liten, sa det ar val mojligt att han gar i sin mammas fotspar fran annorlunda forflyttningssatt direkt till gaende? Well, han ar ju fortfarande lite, sa det far val tiden utvisa.

Han nyaste intresse ar elkontakter. Jag forstar inte hur han kan vara sa attraherad av dem! Sa fort man lagger honom pa ett golv gar huvudet runt 360 grader for att spana in vart narmaste eluttag befinner sig - sen ar det attackfart som galler. Vi forsoker att lata stranga och saga "NEJ"! och titta pa honom utan att skratta. Han vander sig om nar han hor oss, oppnar ogonen lite extra och sen brister han ut i ett STOOORT leende. Hmmm. Var stranghet far visst inte avsedd effekt. Dock har jag lyckats fa honom att vanda nagon gang nu, sa med lite envishet ska vi nog vinna over eluttagens fortrollning.

Nu ska jag jobba lite till. Har en presentation om min avdelning for en kund om nagon timme, sa det ar val bast att jag forbereder mig lite!

PS. Idag 28 grader i skuggan. DS.

SomngangarKarin

Natten var en pars, ett test, ett eldprov. Vi har nog sovit knappa atta timmar om man lagger ihop var somtid denna natt Janne och jag. Noah har vagrat ligga i sin sang, ligga i famnen nar man sitter ner och ville bara att vi skulle promenera omkring med honom i armarna... Det ville inte vi. Han vann dock och Janne och jag utbytte sura blickar nar vi turades om att bara honom och att sova.

Dagen har gatt i ett tocken for min del. Nar jag klev upp for att ga till marknaden imorse kandes det som om jag varit ute och sprungit ett maraton och sen efterat blivit pakord av ett anglok. Kan ju kanske bero pa att jag inte atit sa mycket de senaste dagarna ocksa och krafterna borjar tryta.

Noah har sovit ok idag och har redan somnat (!!!). Lillkillen maste ju vara helt slut och forhoppningsvis kommer han forsta att han ska sova hela natten inatt och inte bara tva timmar.

Sjalv har jag lyckats fa ner en baguettebit idag och kanner mig mer i form. Mar inte lika illa nar jag tanker pa att ata och ska kanske till och med forsoka ge mig pa annu en soppa ikvall. Hall tummarna for att det funkar!

Efter att nu har slutat amma och sen haft magproblem har jag sagt adjo till mina Pamela Anderson-dagar. Nar jag satte pa mig en av mina bikinis som jag levt i i sommar sa Janne "men du, den dar kan du ju inte ha". Vadda tankte jag och tittade mig sjalv i spegeln och insag att han hade ratt... Nu maste jag alltsa kopa ny bikini igen. Det ar alltsa inget fel pa underdelsstorleken, men jag skulle kunna anvanda overdelen som segel...

Forkyld skrutt, magsjuk mamma

Noah har drabbats av sin forsta forkylning... och detta infoll naturligtvis samtidigt som min magsjuka som inte vill ge med sig. Varken han eller jag har feber, men ingen av oss ar pa topp. Efter en natt med skrik och grat (fran Noahs sida) och ett orakneligt antal toalettbesok (fran min sida) blev det uppstigning kl 8 nar pappan gav sig av for att spela golf... Under Noahs formiddagssiesta lyckades jag stjala till mig ytterligare nagra minuters somn. Jag har till och med lyckats fa ner en misosoppa idag. Alla tankar pa mat gor mig fortfarande illamaende. Undrar om allt beror pa den da elandiga lunchen jag bestallde? Ar fornarvarande i viktklassen under vad jag var nar jag blev med barn, men det ar nog mest pa grund av vatskebrist.

Pa eftermiddagen madde vi bada battre och gick ner still stranden en svang. Pappan anslot sig till oss och sen gick vi en svang pa stan. Val hemma fixade vi iordning lite, sen kom Nathalie och Fater. Vi hade planerat att ga ut och ata med dem ikvall, men var barnvakt var inte ledig och dessutom hade jag nog inte kunnat ata anda, sa Janne foljde med dem och jag stannade aterigen hemma. Noah somnade sent efter mycket vaggande och vaknade igen vid kvart over elva. Han vagrar ga och lagga sig igen och skriker hogt sa fort man satter sig ner. Det ser ut att bli en ganska pafrestande natt. Janne ar iallafall hemma igen nu och ska ta forsta vakan.

Kan vi bara sudda ut och borja om helgen igen???

Nagra bilder fran dagen nedan;

Lek pa stranden

Gos pa stranden

Pa pappas axlar

Havsutsikt

Sjuk.

Jag har sa ont i kroppen och sen den otacka lunchen jag at i tisdags gar jag omkring och ar latt illamaende konstant. Jag gick till sangs vid tio igar och vakande halv atta. For till jobbet, men insag att det inte funkade sa jag akte hem och jobbade lite innan jag tog en tretimmars somnpaus.

Ikvall har jag fatt ner lite soppa och jag har ingen feber, sa jag hoppas jag vaknar och ar pa topp imorgon.

De ovriga i familjen ar iallafall i toppform. Tur det!

Onsdagstankar

Antligen har jag lyckats fa tag pa kamerakabeln och kan nu dela med mig av helgens bilder.

Jag ska ata lunch, men ar inget sugen. Det jag hade bestallt igar gjorde mig latt illamaende hela resten av dagen och pa kvallen var jag ute och at med nagra kollegor och aven efter det sa madde jag latt illa nar jag tankte pa lunchen. Kanske tyckte de som skickade hit den maten igar att det faktiskt ar pa tiden att jag blir av med det extrakilot som finns kvar efter graviditeten...

Gardagen var ok, mote pa kvallen med cheferna for konsultdelen och sedan middag med desamma. Det var helt ok, men jag forvanas ibland over att de klagar pa att kommunikationen inte ar bra och att avdelningar inte samarbetar som de borde... de skulle kanske borja med att rannsaka sig sjalva? Det ar sa tydligt sen jag kom tillbaka fran mammaledigheten att alla klagar pa alla andra, medan de sjalva ar storst-bast-vackrast. Nar jag patalade det for min chef sa han "Jag haller med! Men de andra...". Sa trott jag blev!

Jag fragade ocksa vad som hander med min forflyttning. Han svarade lite undvikande att de for narvarande inte har nagon bra ersattare, men att han inte pa nagot satt forsoker motarbeta det. Well, vi far se vad som hander. Han pratade iallafall om att det kanske vore bra om jag hade koll pa vad som hander och ledde de saker som kommer ske tills i borjan pa nasta ar. Det indikerar ju att de inte tanker lyfta nagot finger direkt for att jag ska flytta innan dess.

Noah och Marius leker - Marius tyckte det var extremt roligt att anvanda Noah som klatterstallning

Tva smaskruttar.
Jag undrar vart Noah har fatt den dar smarta minen ifran...

Snuttskrutt

Finaste!

Cykelkillen

Fran monsunregn till okenhetta pa ett par dagar. Jag sitter pa kontoret och svettas och har nog konsumerat tva liter vattnen under dagens gang. Men jag klagar inte! Det ar superharligt och jag hoppas det haller i sig till helgen sa att vi kan ha en strandpicknick eller iallafall ta ett dopp eller tva.

Jag har lite mer att gora idag och idag har vi ett kvallsmote som jag ska ga pa. Efter har jag blivit medbjuden pa middag och fick tillatelse att ga - Janne skoter markservicen. Det kan bli trevligt, men som Janne sa "var inte for glad, for da kommer de aldrig vilja att du gar till nagon annan avdelning!". Jag ska gora mitt basta att sura!

Jag har hittat kamerakabeln, men nu ar batterierna i kameran slut, sa jag far ladda den over natten och imorgon kan jag antligen dela fotona fran helgen. Under tiden far ni kolla in min sotis nar han cyklar for forsta gangen. Naja, det ar inte han som cyklar, utan pappan, men han aker iallafall och ser allmant nojd ut.

Mandag

Sitter pa jobbet och har precis atit lunch i solen som jag nastan trodde att jag aldrig mer skulle fa se efter helgens ovader. Det har regnat och blixtrat utan dess like, som om nagon hade monterat ett enormt stroboskop just ovanfor vara huvuden. Eller kanske som nar man befinner sig i mitten av en hord av paparazzis och heter typ Britney Spears. Om ni klickar pa lanken ser ni en video som spelats in precis nedanfor dar vi bor. Kolla hur bilarna ligger och flyter omkring!!! Till saken hor att parkeringen dar de stod ar precis nybyggd... undrar hur de tankte nar de byggde den?

http://ma-tvideo.france3.fr/video/iLyROoafMoiq.html

Helgen har varit helt ok. I lordags kom en kollega, Cecile, och hennes man, Youssouf, och deras lille Marius pa lunch. Marius ar exakt en manad aldre an Noah och sadar sot som bara "cafe au lait"-bebisar kan vara. Jag hade forberett babylunch och de at bada tva med god aptit innan vi lade dem pa lekmattan tillsammans. Marius ar mycket storre och envisades med att klattra pa Noah som mest sag forvanad ut och skrattade sa fort man tittade at hans hall. Vi hade supertrevligt och de stannade till sent pa eftermiddagen. Pa kvallen gick vi over till grannarna som bjod pa apero - och som vanligt blev aperon till middag. Najs!

Natten till sondagen var inget vidare. Noah vaknade 00.30, 01.30, 02.20, 02.30, 02.45, 04.00, 06.00... jag kan erkanna att jag inte var nagon happy camper. Han var gnallig hela dagen igar och svar att lagga igar kvall och sa imorse nar jag hamtade honom (efter att han sovit myyyycket battre) sa tittade en liten bissing fram i overkaken. Han hade val haft ont den lille goingen!

Jag har sa manga kort jag vill lagga upp, men kamerakabeln ar aterigen forsvunnen... Ska satta Janne pa jakt ikvall tror jag.

Monsunregn

Oj vad det har regnat idag. Jag borjar undra om jag bor pa Rivieran eller om vi forflyttats till nagot tropiskt land dar det regnar pa riktigt. Imorse nar vi vaknade var Janne tvungen att fixa med poolen eftersom det hade regnat sa mycket att den var nara att svamma over.

Dagen har varit ganska lang - dels for att Noah var vaken mellan 05 och 06 imorse, dels for att jag inte har sa roligt pa jobbet. Hoppas att allting ordnar sig snart.

Mamma och pappa ar i Lubeck nu och kommer anlanda till Sverige imorgon nagon gang under dagen, som for ovrigt ar pappas fodelsedag (ring och gratta!).

Godnatt!

Det verkliga livet (och bilder fran helgen)

Nu har det verkliga livet borjat. Igar morse for mamma och pappa hem efter dryga tre veckor i Frankrike. Sa fort jag kom till jobbet bokade jag enkla flygbiljetter fran Kopenhamn till Nice at dem. De kommer ater i slutet pa oktober, sa det kandes lite lattare att lata dem aka.

Jobbet ar for narvarande inget vidare. Jag tycker inte att jag har sa mycket att gora och trakar darfor ut mig litegrann. Snart smaller det val till och jag far igen dubbelt upp for att jag skriver sa.

Idag kom hosten till oss. Det var lite kyligare imorse och runt lunch borjade det osregna och det blixtrade varre an Herreys nagonsin kunnat sjunga om. Nar vi satt och at lunch stod Anthony utanfor och rokte och BOOOM! Vi sag blixten och horde dundret samtidigt. Det kan inte vara mer an 100 meter bort och Anthony hoppade en bra bit upp i luften. Man kan saga att han darrade lite nar han kom in.

Janne har hittat kamerasladden, sa nu kan jag ladda upp bilder igen - har kommer helgens skord.

Victor leker med Noah (Edward och Camilla i bakgrunden)

Jade, Diane & Noah
JN, Noah, Jade & Diane spanar in en EUR 800k katamaran pa batmassan.

Mina killar och jag

En brunogd och en blaogd.

Mamma och pappa ar ute och gar med en glad Noah

Jag softar pa Riviera beach

Nagra batar som guppar pa det turkosa Medelhavet

Lyckligt lottad

Idag ar en utav de dagarna da jag kanner mig otroligt lyckligt lottad. Dels for att jag fick sova till kvart i tolv (!!!), dels for att jag haft en underbar helg. Tyvarr hittar jag inte kamerasladden, sa jag kan inte ladda over nagra bilder idag, men det kommer senare i veckan nar min kille letat ratt pa den - det ar han som ar sakletaren i familjen.

I fredags akte Janne och jag till IKEA, medan Noah var hemma med mormor och morfar. Naturligtvis hade han skott sig exemplariskt (vad hade ni vantat er, det ar ju faktiskt min son). Vi kopte en hel massa saker och jeepen var helt fullsmockad med saker pa hemvagen. Tyvarr var mataffaren bara halvfull pa grund av ombyggnad, sa det blev bara lite chips och ett par ol som fick folja med hem darifran.

Pa lordagen monterade vi upp en tevebank, la upp en matta och fixade lite med de andra sakerna vi kopt. Stefan, Camilla, Edward och Victor kom sedan pa formiddagsfika och lekte med oss en stund. Mysigt!!! Pa eftermiddagen traffade vi Denis, Severine, Jade och Diane pa lyxbatmassan som just nu pagar i Cannes. Tjejerna var i extas over att fa traffa Noah och korde vagn, bar pa honom, lekte och pysslade. Noah blev lite overstimulerad tror jag...

Pa kvallen var JN och jag ute och at pa Voilier och fortsatte sen en snabbis till Baoli, mest for att visa att vi levde och kanske for att bevisa for oss sjalva att vi fortfarande kan ga ut. Vi stannade bara en knapp timme, trots att det var riktigt bra.

Mamma och pappa tog Noah hela natten och morgonen och hela dagen idag. Janne och jag gick ner till Riviera beach och hangde nagra timmar. Till min stora forvaning ar vattnet fortfarande superharligt (ca 25 grader) och idag gick det en del vagor. Jag lag i och plaskade ett bra tag. Det var da tanken slog mig - jag ar sa otroligt lyckligt lottad! Jag bor pa ett fantastiskt stalle, har en underbar kille och saklart en superharlig son. Jag har varldens basta foraldrar som alltid staller upp och jag har det sa bra som kan ligga pa en lyxbeach och bara ma bra i solen. Det enda som saknas (om man nu ska vara sadan) ar att alla mina vanner i Sverige inte bor liiiite narmare!

Pa kvallen har vi atit avskedsmiddag med foraldrarna och pappa har hjalpt oss att montera lite mobler. Vad mycket lattare det ar att ha dem har! Nasta vecka bavar jag lite for. Da borjar "det verkliga livet" for oss. Nu ska vi se om vi hinner med allt som vi ska och anda fa lite tid over for att leva. Forhoppningsvis gor vi det!

Torsdag eftermiddag

Vad fort tiden gar! Jag vet inte hur jag ska hinna med allt och det lar val inte bli lattare nar mamma och pappa aker hem pa mandag. Tur att de kommer tillbaka hit snart igen!

Jobbet gar helt ok hittills. Danielas sista dag var i tisdags och detta ar alltsa andra dagen jag intar positionen som "Education Manager". Det ar ganska lugnt och igar gick jag till och med sa pass tidigt att jag hamtade Noah. Det var namligen sa att morforaldrarna igar fick en lyxdag pa Riviera Beach (http://www.plage-rivierabeach.com )av oss som tack for hjalpen att de tagit sa val hand om oss, lagenheten och saklart Noah. Tyvarr var det lite molnigt, men de hade haft en harlig dag och atit en god lunch anda och verkade mycket nojda. Harligt att skamma bort dem lite ocksa! Annars skulle de val stanna inne i var lagenhet och jobba precis hela tiden.

Det gar battre och battre for Noah hos dagmamman och han och den lille Lilian (hans lille halv-togolesiske, halv-franske "kollega") har borjat leka, eller iallafall titta pa varandra och skratta med eller at varandra.

Pa kvallarna ar jag helt slut och igar gick jag och la mig halv tio. Detta trots att Janne oftast gar upp med den lille (som for ovrigt lat sin rost ljuda genom lagenheten kl 05.45 imorse). Jag hoppas verkligen att han lar sig sova lite langre om morgnarna.

Har kommer lite kort - dels fran kontoret, dels fran i sondagen da vi var och halsade pa hos Nathalie, Fater & Leo.

Jag pa kontoret. Tillfalligt har jag overtagit Danielas plats och har saledes havsutsikt.

Utsikt fran kontoret
Noah leker med Pringles... han bras pa sin mamma.

Noah och Leo leker

Long time...

Jag vet. Det var lange sen jag uppdaterade. Det har liksom varit hog prioritet pa att sova de fa timmarna jag kan sno at mig senaste veckan.

Jobbet gar bra, fast om jag ska vara helt arlig sa brinner jag inte direkt for det jag gor nu. Skicka mail, administrera, skicka fakturor, prata i telefon, gora forecasts etc. Det ar inte min grej! Jag vet inte nar jag ska fa borja pa det andra jobbet. Det ar inte klart annu och det krigas i de ovre leden angaende detta amne. Jag forsoker halla mig borta fran politiken, men det ar inte latt nar det faktiskt ar jag sjalv som ar pa agendan. Den ena chefen sager att jag ska stanna har max 3 veckor, medan den andra sager 6-8 veckor (och menar 6-8 manader...).

Noah ar hos dagmamman nastan hela dagarna nu. Mamma och pappa hamtar honom lite tidigare, for den lille skrutten har visst varit lite ledsen och tycker att det ar lite jobbigt. Jag som var overtygad om att han skulle vara nojd over att fa vara med andra barn. Tydligen grat han som bara den imorse nar Janne lamnade honom. Hoppas att han vanjer sig fort!

Helgen var underbar! Pa lordagen spelade Janne och jag golf med fem kompisar och mamma o pappa tog Noah pa utflykt. Dessutom tog de hans baby watch pa natten sa vi fick sovmorgon till kl 10 pa sondagen. Snacka om att det var lyx! Igar hangde vi hemma och sen var vi en svang hos Nathalie och Fater. Vi borde ha gjort en massa hemma, men det ar sa mycket man borde!

Jag har inte hunnit ladda upp nagra kort, sa jag lagger upp detta (ett av de forsta som vi tog). Det kanns sa nyligen, men ar nu 7 och en halv manad sen... Galet vad tiden gar!

Ska det vara sahar nu?

Jag antar att det inte kommer vara sahar med tanke pa att vi har hjalp av morforaldrarna... men det kanns tufft trots det!

N = Noah
K = Karin
J = Janne

05.50
N: UUUAAAH (Janne stoppar i napp)
06.00
N: dadadgaga... (= jag vill inte sova, jag vill leka nu!)
J: Ska du eller jag ga?
K: Du!

07.00 - J: Jag maste fa sova lite till! Nu far du ga upp!
K: Uuhhhh (= jag vill ju sooova, fattar ni inte det?)

08.30
K: Janne, dags for dig att ga upp nu. Jag lamnar Noah till morforaldrarna

09.00 Pa jobbet!
18.45 Hemkomst.

19.00
N:uuuaahh (jag ar trott).
J: Jag mar inget bra (grinig)
K: Badar Noah, lagger Noah, lagar mat, uppdaterar blogg - laggdags.
J: Tar du Noah inatt om han vaknar? Jag mar verkligen inget bra!
K: ok... (= helst inte, men jag antar att jag inte har nagot val)

I ovrigt har allt gatt bra. Noah presterade hos dagmamman och hann bade med caca och att sova nastan hela tiden. Morforaldrarna jobbar och sliter, dels med den lille, dels med gardinupplaggning och annat pyssel och saklart spackling, satta lister och fogar etc. Jag ar radd att de kommer ta ut sig och forsoker uppmana till lite avbrott, men utan nagon vidare success. Jag far ge dem helledigt pa sondag och skamma bort dem. Forslag pa bortskamning emottages garna.

Forsta dagen

Nu ar forsta dagen pa jobbet over. Det gick ganska ok. Pa formiddagen gjorde jag inte sa mycket och vid lunch blev det skumpa som apero. Marianne hade sparat en flaska som vi oppnade for att fira att jag var tillbaka. Only in France, som Henrik sa :-). Imorgon ar alla hoga chefer pa kontoret (kul att de vill komma och onska mig valkommen tillbaka... For det kan val inte vara ett sammantraffande bara?). Forhoppningsvis kommer jag fa ett klarare besked pa nar jag ska borja jobbet som jag vill gora nar cheferna diskuterat klart. Vi far val se.

Noah var sjalv hos dagmamman en stund imorse. Han hade varit glad och hennes kommentar var att han ror mycket pa sig och ar ganska snabb... Jag kan inte annat an att halla med.

Nar jag kom hem fran jobbet var mamma ute och gick med den lille och jag vantade pa dem utanfor porten. Han blev jatteglad, uppspelt och alldeles sprattlig nar han fick syn pa mig. Gosigt! Det hade gatt jattebra for dem att passa honom hela dagen och jag kan saga att morforaldrarna ar stora favoriter. Han kollar vart han har dem hela tiden och naturligtvis sa att han har deras fulla uppmarksamhet. Lille vannen!