“Honestly, you are the best” sa min chef under min utvardering. Jora, sa ar det. Det ar inte latt att vara lika bra som jag. Jag undrar om han hade talat med nagon av mina peppningspartners (ni vet vilka ni ar!) innan samtalet och sagt att jag behovde en liten peppning? Som ni nog forstar gick med andra ord samtalet ganska bra och han sa att han ska ge mig den storsta delen av lonepaketet som han blir tilldelad for var avdelning. Hoppas lonepaketet ar storre an 10 euro... Jag kan tanka mig att cheferna forsoker dra ner lite pa utgifterna for narvarande och inte ar jattesugna pa att ge alltfor stora hojningar, men anda. ”The best” maste val fa en del av kakan? En stor del? En hel tarta till och med! Vidare sa han att all feedback han fatt var extremt positiv och att folk pratar bra om mig bakom min rygg. Vanligtvis ar jag emot att folk snackar bakom ryggen pa mig, men i detta fall kan jag anda godkanna det. Mera, mera!!!
Nu vet ni.
Glomde beratta om min haftklammerincident igar. Jag brakade med min haftapparat och VIPS sa haftade den mig i lillfingret. Min kollega fragade om han skulle ringa ambulans och jag skrattade sa att tararna rann i samma takt som blodet pa fingret. Hur klantig far man vara? Aven om doktorn skrev att jag kan jobba tre veckor till pa grund av bra halsa, sa menade han nog inte mental halsa...
Nu ska jag hem (for jag har inte hunnit ata lunch). Ikvall kommer Daniela, Sylvain och deras Elsa, liksom Marianne, Marc och Julia pa middag hos oss. Ska bli mysigt, men jag maste vila lite forst.
2 kommentarer:
You're simply the best sis!
Tack! Det maste ligga i generna, inte sant???
Skicka en kommentar