Angande gardagens inlagg om somn - jo, det var en engangsforeteelse som jag fortfarande har hopp om ska bli flera. Skrik i en och en halv timme innan det lugnade ner sig straxt efter midnatt igar. Det tar pa krafterna att ha en bebis med lungor som slar vilken tenor som helst. Jag undrar om han kommer fa horselskador av sig sjalv? Dessutom tror jag han har ett sjatte sinne, for han lyckas borja skrika precis, jag menar PRECIS nar vi har gatt och lagt oss. Inte innan, utan just nar tacket dragits over axlarna och man gottat ner sig och borjar bli lite lagom varm. DA - uuuaaaahhh, uaaaaahhh... Det ar bara att krypa upp och sta till svars for det som hande for snart 10 manader sedan.
Idag har vadret battrat sig. Noah och jag gick till marknaden imorse direkt efter frukosten och flanerade sedan langsmed vattnet en stund innan vi gick hem. Det var sa himla skont och faktiskt njot jag over att vara lite sjalv. Vi ska vara "bara" vi nasta helg och jag langtar faktiskt lite. Pa eftermiddagen har jag sovit litegrann och nu har Janne, som jobbat med Noahs rum, tagit honom i sina armar, med en ol inom rackhall och sa tittar de pa rugby - Frankrike-Irland. Jag tror att Noah ar mindre intresserad, men han ser iallafall ut att ha det valdigt bra.
Imorgon ska det bli jattefint vader och vi tankte ta med Jannes mamma och ata lunch pa stranden. Hoppas, hoppas! Det ar verkligen pa tiden for den lille att ga ut och ata. Han maste vanja sig, for det lar inte vara sista gangen. Eller vad sager ni som kommer hit snart?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar