tisdag 13 januari 2009

Fy vilket dygn!!!

Igar kvall gick jag och lade mig hyfsat tidigt. Sen kunde jag naturligtvis inte sova utan vred och vande som en daggmask i en timmes tid innan jag gick upp och kollade lite pa internet. Chattade lite med andra nattvakare, kollade webbsidor for bade det ena och det andra innan jag beslutade mig for att gora ett nytt somnforsok vid halv tre. Det lyckades, aven om jag vaknade och hade svart att somna om igen kl 06 (jora, jag hade varit uppe och kissat tva ganger emellan ocksa). Sen sov jag en halvtimme, vaknade tio minuter, sov en halvtimme, vaknade i tio minuter... ni hajjar laget. Jag var helt forbi nar jag gick upp imorse. Not a happy camper om man sa sager.


Vi har varit och traffat en eventuell dagmamma till Mini idag. Det kan tyckas att vi ar ute i lite val god tid, men hellre det for en gangs skull. Hon verkar bra och har koll pa laget (ungarna). Hennes hus ligger valdigt nara jobbet, sa det ar ju bra nar man tanker pa att vi inte kommer bli forsenade till hamtning av Mini, men lite samre med tanke pa att det kan bli en hel del bilakande/bilkoer for det lille grynet ocksa. Jag vet faktiskt inte vad som ar bast. Vi ska nog undersoka lite andra alternativ ocksa (dvs. ha honom hos nagon narmare lagenheten - det enda ar att det kan bli strul om det ar bilkoer da och det ar det ju nastan jamt nufortiden).


Jag svangde forbi Carrefour en snabbis pa vagen hem och inforskaffade lite onodiga saker. Val utanfor huset sa snackade parkeringsguden for gravida med mig igen och hade fixat en plats utanfor huset. Saken var bara att jag korde Jannes stora automatare och jag trodde jag hade lagt i D (kor framat) och inte R (backa). PANG sa det och sa hade bilen bakom inte langre nagot skydd for sitt halvljus. Vad kunde jag vanta mig av en dag som denna? Jag smet ivag och hittade en annan parkeringplats, ringde snyftande av angest och utmattning till Janne. Sen gick jag hem och skrev en lapp och satte pa deras ruta att de kan ringa oss sa vi far gora upp det hela. Det ar val kanske inte nagot som tillhor vanligheterna i detta land (se bara min nyaste buckla och intryckta sida), men mitt battre jag sa att det var ratt sak att gora. Vill ju inte ga omkring med dalig karma infor Minis ankomst. Tur att det var en skrapbil iallafall. Vi far val se hur mycket de vill ha i ersattning. Jag skulle ju kunna tanka mig roligare satt att spendera pengar pa.

Inga kommentarer: