Idag ar forsta arbetsdagen pa det nya aret - och den sista pa minst ett halvar. Jag har ju tankt att ta nagra manaders obetald ledighet over sommaren for att vara hemma med den lille. Imorse var alltsa formodligen sista farden genom de 15 rondellerna som jag passerar under den 15 km langa resan fran lagenheten till jobbet. Jag undrar om jag kommer sakna snurrandet? Fransoserna ar galna i rondeller helt enkelt. Jag kanske far kora nagra varv har och dar da och da for att kompensera om jag far for svar abstinens.
Mina somnproblem aterkom inatt i full fart. Saklart. Vad hade jag vantat mig? Att sova lycklig i resten av mina dagar? Naval, nu ar klockan snart fem och jag anser mig officiellt ha paborjat min mammaledighet och forhoppningsvis kan jag fa nagra sovmorgnar innan Mini tittar ut.
Ah vad skont det ska bli att inte jobba kanner jag nu, aven om det ar lite laskigt pa samma gang saklart. Hur ska jag klara av det hela? Kommer jag kanna mig ensam och sakna jobbet? Kommer Mini vara en snall bebis? Fram till nu har det anda kants ganska overkligt, om aven overkligt med stor mage. Nu borjar det kannas som det ar pa riktigt...
I'm out of here!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar