Idag har Rania varit har och atit lunch. Vi satt pa terrassen i t-shirt och avnjot en riktigt harlig lurre. Noah beslutade sig for att vara snall och sov under tiden.
Nu kan ni sluta lasa om ni ar trotta pa overstolta, lojliga foraldrar...
Pa eftermiddagen har vi varit hos doktorn. Forst vagdes och mattes den lille (eller den store?), 6.1 kg, 59 cm och 40 cm runt huvudet. Doktorns kommentar var "Han ar PRECIS i mitten av kurvan for genomsnittet... for en tre manader gammal bebis". Det ska val tillaggas att franska bebisar ar ganska sma av sig dock.
Sen kollades alla lemmar, lyssnades pa hjarta, lungor och sa ville han kolla huruvida den lille kunde halla upp huvudet nar han lag pa mage. Helt plotsligt utbrast han "TITTA! Han haller upp hela kroppen med armarna sadar! Det gor de vanligtvis vid FYRA manaders alder! Han kommer nog inte droja att rora pa sig. MYCKET bra!".
Janne och jag blev LITE stolta. Slutligen fick Noah sina sprutor. Han skrek som en stucken gris (haha... snarare stucken bebis), men bara i nagra sekunder. Och nar han sen fick ata igen var allting glomt och forlatet.
Doktorn ar lite bekymrad for mig bara. Han ar radd att jag ska bli uttorkad med tanke pa bebisens konsumtion. Dock sager han att jag ska fortsatta ge honom att ata pa natterna sa lange han vill (grrrr) for det ar en stor bebis som vaxer mycket och behover mycket mat. Han sa ocksa att Noah sakert snart kommer vaxa om honom (han ar typ 1.50), sen skrattade han.
Enligt rykten kan handa att Noah vill sova mycket nu efter sprutorna. Vi far se hur det gar. Inte mig emot om det ar sa. Jag kan behova vila lite...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar