Ensamma igen

Ah vad det ar tomt, tomt, tomt har! Mamma och pappa har akt hem. Jannes kusin + kille likasa. Det ar alltsa bara vi tre hemma nu och Noah har varit gnallig pa kvallen. Jag undrar om han, liksom vi saknar sallskapet och hjalpen vi haft. Han gnaller for att sedan brista ut i gapskratt (japp, han har skrattat hogt och sadar sa hjartat nastan kniper for att det ar sa sott!) och sen gnall igen. Jag tror han hade velat sova mellan mormor och morfar inatt igen (som igar natt). Igar kvall var vi ute och at och Noah sov alltsa i lagenheten bredvid. En riktigt duktig bebis var han tydligen.

Efter att ha kort foraldrarna till flyget stannade jag till i Cagnes sur Mer och at lunch med en kollega som ar mammaledig. Hennes lille Marius ar en manad aldre an Noah. Detta till trots ar de bada ungefar lika sma (stora). Vi satt naturligtvis ute eftersom det var 22 grader vid lunchtid. Sa himla skont!

Pa eftermiddagen har jag plockat med Noahs klader och sorterat ut annu ett gang sadana som blivit for sma.

Jag skulle sa garna vilja att mamma och pappa bodde narmare, men nu ar det ju som det ar. Tur att det inte ar sa langt mellan Sverige och Frankrike och att mamma snart gar i pension. Jag kommer tanka pa dig imorgon mamma och onskar jag vore en fluga pa vaggen!

Pappa ger Noah mat innan det ar dags for avfard. Han lyckades fa i sig hela flaskan och at inte pa nastan 6 timmar efter det. Mycket bra gjort!

Mamma hann ocksa gosa lite innan avfard.